Student of Life

.. Kommer bli avstängd ..

Det kom inte direkt som en chock eller överraskning. Man är alltid i riskzonen när man är gravid nu under dessa tider med Covid-19. Hade hoppats innerligt att de skulle låta mig arbeta kvar en månad till. Som ni förstår väntar man en dotter till Juli och hade i förväntningarna att lämna i juni. En månad innan hon skall välkomnas till världen. Tankarna fanns nu om att lämna i maj. Tidigt eller i slutet på månaden. Eftersom april kommer mot sitt slut. Tyvärr ser risken ut att man får nu lämna så tidigt som möjligt. Chansen om att få arbeta klart månaden är inte stora. Känns tungt och blir lite ledsen. Man kan inte bli arg på chefen eller arbetsplatsen. Det är trotts allt ledningen och reglerna som gäller. Chefen informerade om att man kommer bli avstängd. Frågan är enbart när? Om en vecka, två eller tre. Kommer inte få arbeta mer än till halvvägs igenom maj. Måste förbereda inför graviditetspenning och föräldrarpenning.

Trots att det känns tungt med att bli avstängd från arbetet. Personligen är att man kapabel med att arbeta tills hon kommer. Har inga foglossning, har energin och motivationen med att arbeta längre. Känner en sådan glädje med att arbeta. Känns det ändå lovande och tröstande med att det inte är så långt kvar förrän Brianna är här med oss. Åttiotre dagar kvar. Skall ändå känna mig lyckligt lottad som har fått ett nytt jobb och kunnat arbeta utan svårigheter så här länge. Om man går tillbaka hur livet var när man väntade sonen. Var man nästan sängliggandes, gått upp trettio kilo och var nästan oduglig. Var redan heltid sjukskriven i mars-månad. Välkomnar snart maj-månad och känner mig nästan inte gravid. Har svårigheter med att knyta skorna, ta upp något från golvet och kändes som något alltid tog emot vid magen. Får lite ont i ryggen till och från. Ingenting man direkt klagar för. Får tänka mycket på hållningen och vad man klarar av. Lyssna mycket på kroppen. Trots att man inte är lika stor som tidigare graviditet; bär man nu en fyrtio cm lång dotter i magen. Har inte råd att skada kroppen och speciellt inte nu!

Tanken var att dra till Slottskogen och ta en liten skogspromenad. Tyvärr var inte motivationen där, humöret är inte det bästa och känner mig lite nere. Ledsen. Förtvivlad. Maktlös. Åkte vägarna förbi mataffären istället. Handlade hem lite smått och gott. Hann små städa här hemma, tvätten och plocka undan leksaker. Middagen är kvar och vad som återstår utav kvällen.

Baby on Board

Graviditetsvecka 29

Brianna är ungefär fyrtio centimeter lång och väger nu runt 1,2 kilogram. Enligt 1177; vårdguiden står det att ”Du som är gravid kan känna att fostret sparkar så hårt att det kan ömma på någon punkt. Fostret är nu tillräckligt stort för att kunna sparka på dina revben och mot urinblåsan. Fostret har fortfarande gott om plats att ändra läge. Det kan ligga med huvudet både uppåt och neråt. Fostret kan drömma nu. Fostret och livmodern fortsätter att växa. För dig som är gravid blir det mer trångt i magen, dina inre organ får det trängre. Från livmodern ner mot ljumsken går ligament. När livmodern växer och ligamenten tänjs ut kan det göra ont. Det kan stråla ut mot ljumsken och blygdläpparna. Det brukar kallas ligamentsmärtor. Efter förlossningen drar banden ihop sig och besvären går över. Vanligt med sammandragningar. Ett bra sätt att dämpa dem är att slappna av och vila. Det kan synas utanpå magen att fostret sparkar. Det är vanligt att gravida känner mycket sparkar. En del känner mindre än andra!”

Student of Life

Skönt med lite egentid

Kändes helt icke förberett och överraskande att komma hem från arbetet. Ledig. Trots förvåningen så kändes det ändå skönt att nu få komma hem och koppa av. Tvingande mig själv att försöka vila någon timme under förmiddagen. Då man sovit dåligt under helgen och veckan där innan. Kände mig helt återhämtad från min vilostund och mer motiverad med att nu koppla av. Hade ingen energi med att städa och pyssla. Vill helt enkelt; ligga till sängs, se på film och äter onyttigheter. Vilket man nu nästan aldrig gör. Spela lite på datorn och dra på benen lite överallt i huset. När klockan var runt lunch fick man skärpa sig och börja med städningen. Hann med tvätt, disk, plockat bort leksakerna och bäddat alla sängarna. Ser inte så pjåkigt ut. Någon har ändå håll huset i ordning. Rent och fint. Kanske man ändå behövde denna tiden med att koppla av, lyssna på kroppen och inte göra så mycket. Njuta utav stunden med lugn och ro.

Student of Life

.. Vad gör man nu ..

För mig var detta en helt vanligt morgon. Ingenting annorlunda från andra dagar. Har sina rutiner och tar sig upp. Fixar sig i ordning och därefter redo med att lämna hemmet; köra Lilleman först till förskolan och därefter till sin arbetsplatsen. Det var någonstans lite efter förskolan man fick svårigheter med att hitta sitt arbetsschema och dagens alla besök. Skickade iväg ett snabbt meddelande åt planerarna och körde sista biten. Väll framme vid parkeringarna fick man informationen om att man är nu ledig. Tisdag och onsdag. Onsdagen var inte helt en överraskning. Då man inte är helt ledig. Kommer träffa lite viktiga människor; psykolog, barnmorska och andra personal som skall hjälpa mig få igenom mitt snitt. Förhoppningarna finns där att de vill hjälpa mig. Ingenting är säkert. Däremot hade man ingen aning om min ledighet till idag. Kom som en överraskning. De ändrade mitt schema eftersom man nu var på utbildning under gårdagen. Måste blivit en missförstånd eller så har man inte hört att de ändrat någonting på schemat. Vad gör man nu till idag? Har tyvärr en lång lista med saker som skall göras och som är halv färdigt här hemma. Förmodligen blir det att städa. (Spela lite!)

Student of Life

Dags för Insulin delegering

Mitt under utbildningen inom medicin delegeringen erbjöd läraren två platser som lediga till insulin delegeringen under eftermiddagen. Eftersom man nu har diplomet för webb utbildningen var detta ett perfekt tillfälle med att fixa båda utbildningarna på samma dag. Varför inte ta chansen? Hann äta lunch i mellan och är nu på plats. Man har gått igenom all denna information tidigare igenom gångerna man gått delegering; dock är det viktig information och kan inte gå igenom den för många gånger. Vården utvecklas. Det gör just informationen och dess kunskap med. Var lite läskigt att ta blodsockret på sig själv. Dock lyckades man utan problem och är nu mer förberedd med att göra diabetes kontrollen på sjukhuset nu om en halv vecka. Misstänkt att ha graviditets diabetes. Hålla tummarna på det bästa!

Student of Life

Åttiofem dagar kvar

Hade förväntningarna om att sonen skulle vakna lite tidigare nu under förmiddagstimmarna. Vaknade något tillfälle under natten då katten trillade ner från bänken i hallen. Annars har det varit tyst och lugnt i huset. Sov verkligen tungt. Lilleman vaknade inte ens utav sambons väckarklocka. Var ett tag sedan man nu kände sig såhär utvilad och på humör. Hann fixa mig i ordning, dricka och ta tabletterna. Därefter var det dags att väcka sonen. Samarbetade med mig och vi blev klara på nolltid. Körde därefter till förskolan och därefter till arbetsplatsen. Behövde lämna in telefonen på service och därefter skall man på utbildning inom delegering nu på förmiddagen. Känner att det är ett perfekt tillfälle och vill inte förbli en gravid börda utav delegering. Har man det avklarat och kan äntligen arbeta på riktigt. Hur känner jag kring detta? Självklart vill man arbeta kvar tills juni och det inte är långt kvar. Tyvärr är läget som det är. Ledningen är enbart orolig för oss gravida och medmänniskor i riskzonen.

Det är äntligen nu man kan påbörja räkna ner inför dotterns ankomst till världen utan dåligt samvete. Åttiofem dagar kvar! Det är galet hur fort dagarna har gått och om fem dagar så är vi nere i åttio dagar. Det är enklare och även roligaste nu att räkna ner dagarna. Trots det roliga; är vi inte klara i helheten. Lillemans och Briannas rum är inte klara ännu. Tapetseringen eller möbleringen. Brianna kommer få lite mer nya dekorationer och förberedelser inför hennes ankomst. Annars är vi så småningom klara. Har ett besök på Ullared bokat till denna månaden. Längtar med att få handla in nya bebis saker. Spännande! Det som känns som tuffast är att man kanske redan blir avstängd nu om tre veckor. Vill så gärna arbeta kvar till juni. Det är tyvärr ledningen och chefen som bestämmer; så är det maj månad som gäller. Hålla tummarna!

Student of Life

Mammas trötta Lilleman

Trots att sonen har varit hos svärföräldrarna sedan fredagen. Har man faktiskt saknat honom. Kramarna, skrattet, personligheten och mycket mer. Kändes självklart skönt med lite egentid med sambon, lugn och ro. Han var verkligen saknad i familjen och välkomnade hem honom med så mycket kärlek. Efter massor utav mys och skojigheter blev Lilleman helt utmattad. Somnade tillsammans med mig i soffan. Vaknade i efterhand utav hans små ryckningar. Var upp honom på rummet och beslutade att det var dags att sova för natten. Skulle ändå upp tidigt under morgondagen. Förskolan. Behövde verkligen sömnen och vila inför imorgon!

Student of Life

.. Vad hände här?

Var verkligen helt motiverad med att snooza vidare i tio minuter till. Ligga kvar och sträcka på benen. Klockan var inte mycket. Hade dock aldrig klagat om den nu var sonen som gått upp tidigt. Hade förmodligen haft chansen med att somna om under förmiddagen. Arbetat två veckodagar, nu helgen och har två pass till innan man välkomnar ledighet på onsdag. Har då en tid hos psykologen angående om traumat kring min tidigare förlossning. Om man nu skall få igenom mitt kejsarsnitt eller genomlida ännu en vaginal förlossning. Som oturligt nog och förmodligen kommer leda till ännu ett akut snitt. Egentligen vill man inte tänka och fundera kring ämnet då chanserna är små. Vill verkligen inte bli besviken eller nu livrädd för att välkomna dottern. Tyvärr är rädslan stor och finns där; att kejsarsnitt inte kommer vara ett alternativ/godkänt. Har ingen mark när det kommer till snitt eller min kropp. Läkare med deras ’kunskap’ och ’makt’ är det som beslutar om just vem som får eller inte får ett snitt. Trots det som hänt mig och tidigare läkares oro inför nästa förlossning. Hoppas på det bästa!

Detta är andra gången under denna veckan som spårvagnen åker förbi utan att stanna och plocka upp mig. Ser han mig? Struntade han i mig frivilligt? Eller hur kommer detta sig? Slutade med att man tar den tiden med en promenad. Orkar inte vänta trettio minuter för nästa spårvagn; då en promenad till arbetsplatsen tar mindre än tolv minuter. Gör självklart ingenting med att promenera. Dock är det en irritationsmoment med att spårvagnarna inte stannar för passagerarna och beslutar att köra förbi. Förbannad och irriterande!

Vad hände här? Snö?! Detta var verkligen inte inplanerat och förgyller inte dagen. Man är verkligen trött på snön, kylan och slask. Trodde verkligen utifrån gårdagen att våren var på väg; mer sol och värme. Icke-sa-Nicke. Hade en vacker vårdag under gårdagen och denna annorlunda söndag välkomnade vi tillbaka vintern. Typiskt! Tur att man slutar snart så man kan umgås med Lilleman. Min lilla solstråle. Sambon och hans mysiga famn saknar man väl. Har dock ingenting inplanerat till idag utan tar det lite som det kommer. Skönt med att få vila och återhämta mig inför en ny arbetsvecka. Träffa sonen igen! (Så saknad!)

Student of Life

Myskväll med sambon

Kändes verkligen skönt tidigare med att lämna arbetsplatsen och köra vägarna hemåt. Var inte direkt utmattad. Återfick energin och motivationen när man lämnade arbetsplatsen. Trots att man trivs verkligen jättebra, behöver man lite ledig tid till och från. Kände att den tiden var inne. Behöver lite egentid, lugn och ro. Körde vägarna förbi, såg att mataffären sålde jordgubbar och glass till extrapris. Kände att det skulle bli perfekt för mig och sambon. Då sonen sover hemma hos svärföräldrarna. Barnfritt. Tyvärr var jordgubbarna slutsålda och fick ändå med mig glass hem. Sorbet och en chockad glass. Perfekt med att komma hem till en nybadad säng, fylld med kuddar och filtar. En spännande film och massor utav nya med sambon. Kan inte bli mer mys-varning än detta. Fick lite egentid för musik, spelande, förbereda matlådor och väskan för morgondagens arbetspass. Redo för att nu dra mig tillbaka, sätta väckarklockan och påbörja en ny morgondag. Tänk att det är snart åttiofem dagar kvar tills dottern är här!