Student of Life

.. Igenom en prövande tid ..

Om man nu summerar min kunskap och lilla erfarenhet kring dessa besök för att få igenom ett snitt. Var man en aning oförberedd och skeptisk redan från början. Hört och läst mycket på sociala medier. Aurora samtalet gick så pass bra för att sambon fanns vid sin sida. Har alltid stöttat igenom alla prövningar. Psykolog samtalet var däremot en provning. Tog upp om allt som hänt i det förgångna; förlusterna, missfallen och skräcken inför framtiden. Några utav er känner till utav förluster åren 2012-2016. Pappa, Farmor, Mormor, Andreas och Mamma. Haft missfall innan man väntade dottern. Deras beräknade datum var trettonde november, första april och slutet utav maj. Känner mycket oro och rädsla med att förlora min vackra diamant i magen. Sedan man aldrig blev tagen på allvar på förlossningen med sonen hjälper inte rädslan. Så ovetandes vi verkligen vara om situationen och där vi har tillits-problem. Den trauman. Psykologen kände att man stängt in för mycket inombords för en överlevnad i vardagen. Att en vaginal förlossning kanske inte är det rätta. Det är läkaren som sätter beslutet. Att alla som arbetar på kvinnohälsovården skall göra sitt bästa för att man skall få en förlossning som man nu kan vara nöjd över. Kändes skönt att få tala ut. Även om man inte vågade öppna upp med känslor. Tanken att inte kunna kontrollera känslorna; smärta igenom alla förluster, sorgen för alla missfall och rädslan för vad framtiden bär för oss. Som en bomb utav känslor. Största skräcken nu är ifall läkaren nekar mig rätten till ett snitt. Att inte ha tiden på sin sida för att finna en annan läkare som kan hjälpa mig få igenom min dröm förlossning. Får ha hoppet uppe!

Kändes ovant med att lämna sonen på förskolan utan att behöva åka mot arbetet. Stanna hemma, chansen till att träna, handla eller få tid till att åka till kvinnokliniken utan oron med barnvakt. Lilleman har nu fått godkännande att spendera ett antal timmar varje dag på förskolan till förlossningen. Har några besök framöver hos barnmorskan, psykologen och läkaren. Även förberedelser inför Lillemans- och dotterns rum ligger på ❝att göra listan!❞ Har övriga projekt på gång så som trädgården, städa huset är en konstant och regelbunden göra. Över- och nedervåning. Allt från tvätten, disk, matlagning, dammsuga och plocka undan leksaker. Finns alltid någonting som man kan pyssla med. Under våren skall även rutorna putsas.

Kändes skönt med att ta vagnen ner till förskolan för att hämta upp Lilleman. Till en början fanns det ingenting att klaga över och det kändes riktigt skönt med en promenad. Efter tio-femton minuter kände man hur mobilen skavde mot magen; vilket egentligen var lilla Brianna som tryckte just på den sidan. Kändes som håll. Skulle hämta upp honom två. Fick ett samtal från förskolan tre minuter över om man hade glömt bort tiden. Kände lite irriterad med att ringa någon tre minuter över tiden. Befann mig då på baksidan utav förskolan. Tog lite längre tid än vanligt att promenera och får absolut justera detta till morgondagen. Kändes dock svårare med att återvända hem utan vatten och med en tyngre vagn. Till en början promenerade man utan problem. Sonen fick chansen att se två traktorer, några lastbilar och lite andra spännande fordon. Det var mer när man promenerade på den stora vägen igen. Då man konstant behövde dessa små korta pauser. Kändes dock underbart med en promenad och för att vara ärlig. Behövde man den. Måste gå mer regelbundet och gärna lite längre med tiden.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.